Walniia

Jag tror alla människor någon gång når en punkt i sitt liv då det inte spelar någon roll hur många människor som störtar och älskar en,
man hatar dom alla
man låser världen ute
man vill inte inse att problemet inte fins i omvärlden,
att det inte handlar om alla andra
man vill inte inse hur dåligt man mår
att problemet finns i oss själva..
det är ju så mycket lättare att skylla på någon annan..
att reagera med ilska istället för att bryta ihop och be om hjälp..
man vill inte vara den lilla människan som inte klarar av att stå på egna ben!
jag har levt i en suddig värld men nu ser jag klart
jag är där just nu..på den lilla punkten..
och jag vet inte hur jag ska ta mig därifrån..


E.B